KOMs mediehistoriker levererar igen…

2017-10-04

Staten hade på 1940-talet ett sammelsurium av format på sina papper och 30 000 blanketter som cirkulerade på myndigheter och verk.

Nu hurrar vi för Charlie Järpvall som tagit emot Sveriges mest prestigefyllda pris för yngre historiker, Den historiska bokklubben Clios och SvD:s Cliopris för 2017 – ett stort och välförtjänt GRATTIS!

Charlie Järpvall tilldelas Cliopriset 2017 för sin originella avhandling om kontorspapper som medium. Hans mediehistoriska analyser av standardiseringen och rationaliseringen av 1900-talets vardagliga informationssystem – med fokus på A4-papperet, blanketten och maskinskriverskan – fångar modernitetens drömmar och strider om den perfekta kommunikationen.


– Allting man gör i livet markeras ju av ett A4-papper: när min dotter föddes fick vi en blankett om hur det hade gått på förlossningen, efter 13 års slit i skolan fick jag två A4-papper, och så vidare. Berättelsen om utställningen fick mig att inse: Aha, A4-papper är något!, berättar Charlie för Anders Q Björkman när de träffas på bokmässan i Göteborg.

Avhandlingen, Pappersarbete, beskriver drömmen om en standard för pappersformatet – en dröm som tog över ett kvarts sekel att förverkliga, huvudsakligen på grund av att pappersproducenter stretade emot. Det var en dröm om en fullständig ordning i informationshanteringen.

Om vi i dag upplever att vi står på höjden av den informationsteknologiska utvecklingen, så framstod A4-formatet på sin tid som just detta. Med en vacker matematisk formel – 1:√2 (som utläses ”ett gentemot roten ur två” och som innebär att förhållandet mellan sidorna är 1 mot 1,414) – fick man ett papper med ett sidförhållande som gör att varje vikning av papperet längs kortsidan bildar ett hälften så stort och med den större storleken likformigt papper. Vik ihop ett A3, så får du ett A4, som blir ett A5 om du viker det.

– Den matematiska formeln var något man använde i argumentationen för standardisering. Man kunde säga: Titta så vackert och enkelt. Redan i benämningen – A1, A3, A4 – fanns en rationalitet som nog lockade, säger Charlie Järpvall.

Ny informationsteknik skapar nya behov, och inte minst nya yrken. Den tid Charlie Järpvall skriver om – 1920–1950-talen – hade sina kontorister, maskinskriverskor och blankettmän, i dag har vi hela avdelningar och företag som ägnar all sin arbetstid åt att försöka få digital informationsteknik att fungera.

Vi kan småle åt forna tiders bågnande arkivskåp, ohämmade blanketthysteri och arméer av kontorister, men efter läsning av Charlie Järpvalls doktorsavhandling framstår dagens horder av it-konsulter och app-baserade informationskanaler minst lika lätta att skratta åt.

Läs hela artikeln om Charlie, priset och hans avhandling i
SvD

Latest News

Mia-Marie berättar allt du velat veta om medieskandaler
2017-10-12
Vad innebär egentligen en medieskandal? Dels för de drabbade och dels för massmedia och samhället i ...

”Många studenter har stora problem att skriva”
2017-10-05
Sara Santesson, studierektor och universitetsadjunkt på KOM, och Gunlög Josefsson, professor i ...

KOMs mediehistoriker levererar igen…
2017-10-04
Nu hurrar vi för Charlie Järpvall som tagit emot Sveriges mest prestigefyllda pris för yngre ...

Var femte äldre stängs ute i det nya digitala samhället
2017-10-02
Tobias Olsson, professor i medie- och kommunikationsvetenskap på KOM, publicerar idag tillsammans ...

Marknadsmässig kurragömmalek? Barn, unga och dold reklam
2017-09-28
KOMs medieforskare, docent Helena Sandberg, medverkar tillsammans med Carolina Martinez, fil. dr. ...

More news