lu.se

Arbetsmarknad

Utvecklingen inom journalistbranschen går fort. Det som för bara några år sedan var traditionella tidningsföretag är i dag mer att likna vid mediehus. Nyheter och reportage produceras numera för både print och digitala kanaler. De traditionella avsändarna av tv-journalistik möter numera konkurrens av tidningsredaktioner som producerar webb-tv. Fler och fler aktörer producerar också podcasts.

Informationsflödet i samhället ökar och kravet på snabbhet vid förmedlingen av nyheter och reportage blir allt starkare. I takt med denna utveckling uppstår ständigt nya medieformer. Gränserna mellan traditionell journalistik, information och underhållning blir allt viktigare att diskutera. Sammantaget innebär detta att allt hårdare krav ställs på såväl enskilda journalister som på journalistutbildningarna.

Journalistyrket är populärt. Det innebär att det är hård konkurrens om såväl utbildningsplatser som jobb på arbetsmarknaden. Detta förstärks av att de traditionella medieföretagen under många år bantat sina redaktioner, främst av ekonomiska orsaker. Företagen går samman i koncerner och sampublicerar journalistiskt material. Utvecklingen innebär också att fler arbetsuppgifter läggs på den enskilde. Journalisten skriver, redigerar, fotograferar och gör ibland också videoinslag för webben eller samlar in ljud till en podcast.

Att sia om framtiden är svårt. De traditionella redaktionerna krymper, men branschen som helhet växer. Nya medieformer skapar nya yrken, nya produkter skapar nya krav på utbildningar och personliga meriter.

Två tydliga - och delvis motsägande - tendenser kan man i dag se på mediemarknaden:

  • Ökade krav på specialkunskaper bland journalisterna.
  • Ökade generella kunskaps- och färdighetskrav på journalisterna.


På Journalistutbildningen vid Lunds universitet svarar vi mot båda dessa krav. Förkunskapskravet på 90 högskolepoäng gör att våra studenter har andra ämnen och specialkunskaper med sig i bagaget. Journalistutbildningen ger därefter en såväl teoretisk som praktisk utbildning i journalistik.

Utbildningen är direkt yrkesförberedande. Vi har ett väl utvecklat samarbete med medieföretag i regionen och har goda vitsord från branschen vad det gäller anställningsbarhet. Trots en hård arbetsmarknad visar det sig att de allra flesta lämnar utbildningen för att gå direkt till en anställning – oftast ett vikariat. Uppföljande studier visar också att majoriteten av tidigare studenter är kvar i branschen flera år efter utbildningen.

Har tidigare studenter jobb?

En mindre alumniundersökning gjordes våren 2011. Då talade vi med 42 personer som tagit examen i journalistik under 2008, 2009 och 2010. Undersökningen visar att trots en tuff arbetsmarknad har många jobb. Nedan följer några av de viktigaste resultaten av undersökningen:

  • 29 av de 42 intervjuade har en anställning för tillfället - de som inte har det är antingen fortfarande studenter eller arbetssökande
  • Den vanligaste titeln bland de som har anställning är "journalist" eller "reporter"
  • De vanligaste arbetsuppgifterna innebär bland annat research, nyhetsbevakning, nyhetsanalys, nyhetsvärdering, utföra intervjuer, fotografera och webbredigera

Det ska poängteras att de alumner som ingick i undersökningen nyligen tagit sin examen och att en undersökning gjord på äldre alumner kan ge andra resultat.