Isabell Liakos
”Man får kunskap om normer, strukturer, sociala konventioner, identiteter och maktstrukturer – personligen tycker jag att det är just detta som gör MKV otroligt intressant”
Isabell Liakos tillhör en av dem som verkligen har sett till att få ut så mycket som möjligt av sin studietid och hon betonar flera gånger i intervjun betydelsen av att uppskatta studentlivet medan det pågår.
Nyss kom hon tillbaka till Sverige, och Lunds universitet, efter ett års utbytesstudier vid University of California, där hon uppenbarligen har haft en fantastiskt rolig tid.
Flera av våra nuvarande MKV-studenter har redan haft förmånen att få lyssna på en uppskattad föreläsning av Isabell och nu får ni alla förmånen att lära känna Isabell via detta studentporträtt.
Berätta lite om dig själv och din bakgrund, vem är Isabell Liakos?
- Jag är 25 år och född och uppvuxen i Stockholm. Hösten 2009 flyttade jag till Lund för att börja plugga (med andra ord direkt efter studenten). Jag började då med att läsa översiktskursen i psykologi. På gymnasiet läste jag samhälle/ekonomi men märkte ganska snabbt att ekonomi inte var min grej. Jag minns, när jag sökte bland ämnen att läsa i Lund, att jag inte kunde finna ett specifikt program som intresserade mig tillräckligt mycket. Däremot visste jag att jag tyckte mycket om psykologi och därför blev det en kurs inom det. De två första terminerna läste jag psykologi för att sedan hamna på medie- och kommunikationsvetenskap. Och tur var ju det!
Kan du fortfarande dra dig till minnes hur det var att börja studera på universitetet, om du jämför med att plugga på gymnasiet?
- Det är väl nu det passar sig med ett klichébetonat ”jag minns det som igår”, men så är det verkligen. Med det vill jag verkligen uppmana de som precis har börjat eller håller på att plugga att njuta varenda minut av studentlivet, för åren går otroligt fort.
Att studera på universitetet skiljer sig mycket från gymnasiet, i huvudsak vad gäller friheten men även ansvaret att själv planera sin tid samt att läsa enbart ett ämne istället för flera. Personligen tror jag att jag hade en bra studieteknik redan när jag började plugga, därför blev omställningen med t.ex. en enormt mycket större mängd litteratur inte särskilt jobbig. Men visst blev jag också vettskrämd till en början när jag fick en tusen sidors psykologibok i handen. Jag minns att jag drömde mardrömmar om min första tenta natten inför tentan, men det gick som tur bra.
Sedan minns jag såklart hur det var att flytta till Lund, en utpräglad studentstad. Det skiljer sig att plugga i Lund från exempelvis Stockholm i och med just studentlivet. Det blir som en extra ingrediens inom och vid sidan av studierna vilket är vad som gör Lund så speciellt. Att ha universitetet, boende, vänner och nationslivet sammanstrålat är något att verkligen ta tillvara på. Det är ett sätt att leva som man bara upplever en gång i livet.
Vi vet att en del studenter, i början, kan uppleva det som lite diffust vad det egentligen innebär att läsa ett teoretiskt huvudämne. Till skillnad mot t.ex. en yrkesutbildning så kan ju målet med utbildningen se väldigt olika ut från person till person. Var MKV det som du trodde att det skulle vara?
- Ja precis, jag minns själv när jag började läsa MKV att det var en del som var ”besvikna” på att ämnet var så teoretiskt. Och visst kan det vara lite diffust, men ju längre man läser inom MKV desto klarare blir allt. En del börjar läsa MKV och tror att det ska vara mer PR/strategisk kommunikationsinriktat och det är nog dessa som kanske blir lite besvikna. Visst finns det en sådan delkurs men MKV är väldigt mycket bredare än så. Själv är jag nog ganska teoretiskt/akademiskt lagd så för mig har MKV varit som jag trodde att det skulle vara. Men det var egentligen först på B- och C-kurserna som det sanna intresset och förståelsen för ämnet väcktes. Det har nog mycket att göra med B- och C-uppsatsen där man får chansen att rikta in sig på just det område som man själv tycker är intressant. Har man inget specifikt intresseområde tror jag att man finner det under uppsatsresan.
Vad jag tycker så mycket om med MKV är att man lär sig mycket om och får en vidare förståelse för samhället och livet i stort. Man får kunskap om normer, strukturer, sociala konventioner, identiteter och maktstrukturer – och personligen tycker jag att det är just detta som gör MKV så otroligt intressant. Ämnet rör även ofta vid, och är sammankopplat till, genusperspektivet vilket är ett av de stora intressen som väckts hos mig under åren som MKV-student. Detta tog jag tillvara på i min kandidatuppsats där jag skrev om representationen av ansiktet och den kvinnliga kroppen i kontexten av en narcissistisk kultur utifrån unga kvinnors självpresentationer på sociala medier. Sedan fick jag även äran att föreläsa om min uppsats för blivande kandidatstudenter vilket var väldigt kul!
Apropå att våra MKV-‐kurser är fristående, och att man kan kombinera ihop en unik examen utifrån det mål man har med utbildningen, vilka övriga kurser har du valt att läsa och varför?
- Utöver MKV har jag läst psykologi eftersom det är ett ämne som intresserar mig mycket och som jag tror är nyttigt i både arbetsmässiga och privata situationer. Därutöver har jag läst en kurs i Intermediala studier, en kurs som heter svenska – språklig inriktning eftersom jag tycker väldigt mycket om att skriva samt jöken (juridisk översiktskurs) av den anledningen att det är bra allmänbildning. På mitt utbyte läste jag även kurser så som social anthropology, global media, art samt gender studies. Däribland gender & feminism, gender & science, producing gender transnationally och music & gender – alla väldigt intressanta och lärorika kurser.
Flera av våra nuvarande MKV-studenter har redan haft förmånen att få lyssna på en uppskattad föreläsning av Isabell och nu får ni alla förmånen att lära känna Isabell via detta studentporträtt.
Berätta lite om dig själv och din bakgrund, vem är Isabell Liakos?
- Jag är 25 år och född och uppvuxen i Stockholm. Hösten 2009 flyttade jag till Lund för att börja plugga (med andra ord direkt efter studenten). Jag började då med att läsa översiktskursen i psykologi. På gymnasiet läste jag samhälle/ekonomi men märkte ganska snabbt att ekonomi inte var min grej. Jag minns, när jag sökte bland ämnen att läsa i Lund, att jag inte kunde finna ett specifikt program som intresserade mig tillräckligt mycket. Däremot visste jag att jag tyckte mycket om psykologi och därför blev det en kurs inom det. De två första terminerna läste jag psykologi för att sedan hamna på medie- och kommunikationsvetenskap. Och tur var ju det!
Kan du fortfarande dra dig till minnes hur det var att börja studera på universitetet, om du jämför med att plugga på gymnasiet?
- Det är väl nu det passar sig med ett klichébetonat ”jag minns det som igår”, men så är det verkligen. Med det vill jag verkligen uppmana de som precis har börjat eller håller på att plugga att njuta varenda minut av studentlivet, för åren går otroligt fort.
Att studera på universitetet skiljer sig mycket från gymnasiet, i huvudsak vad gäller friheten men även ansvaret att själv planera sin tid samt att läsa enbart ett ämne istället för flera. Personligen tror jag att jag hade en bra studieteknik redan när jag började plugga, därför blev omställningen med t.ex. en enormt mycket större mängd litteratur inte särskilt jobbig. Men visst blev jag också vettskrämd till en början när jag fick en tusen sidors psykologibok i handen. Jag minns att jag drömde mardrömmar om min första tenta natten inför tentan, men det gick som tur bra.
Sedan minns jag såklart hur det var att flytta till Lund, en utpräglad studentstad. Det skiljer sig att plugga i Lund från exempelvis Stockholm i och med just studentlivet. Det blir som en extra ingrediens inom och vid sidan av studierna vilket är vad som gör Lund så speciellt. Att ha universitetet, boende, vänner och nationslivet sammanstrålat är något att verkligen ta tillvara på. Det är ett sätt att leva som man bara upplever en gång i livet.
Vi vet att en del studenter, i början, kan uppleva det som lite diffust vad det egentligen innebär att läsa ett teoretiskt huvudämne. Till skillnad mot t.ex. en yrkesutbildning så kan ju målet med utbildningen se väldigt olika ut från person till person. Var MKV det som du trodde att det skulle vara?
- Ja precis, jag minns själv när jag började läsa MKV att det var en del som var ”besvikna” på att ämnet var så teoretiskt. Och visst kan det vara lite diffust, men ju längre man läser inom MKV desto klarare blir allt. En del börjar läsa MKV och tror att det ska vara mer PR/strategisk kommunikationsinriktat och det är nog dessa som kanske blir lite besvikna. Visst finns det en sådan delkurs men MKV är väldigt mycket bredare än så. Själv är jag nog ganska teoretiskt/akademiskt lagd så för mig har MKV varit som jag trodde att det skulle vara. Men det var egentligen först på B- och C-kurserna som det sanna intresset och förståelsen för ämnet väcktes. Det har nog mycket att göra med B- och C-uppsatsen där man får chansen att rikta in sig på just det område som man själv tycker är intressant. Har man inget specifikt intresseområde tror jag att man finner det under uppsatsresan.
Vad jag tycker så mycket om med MKV är att man lär sig mycket om och får en vidare förståelse för samhället och livet i stort. Man får kunskap om normer, strukturer, sociala konventioner, identiteter och maktstrukturer – och personligen tycker jag att det är just detta som gör MKV så otroligt intressant. Ämnet rör även ofta vid, och är sammankopplat till, genusperspektivet vilket är ett av de stora intressen som väckts hos mig under åren som MKV-student. Detta tog jag tillvara på i min kandidatuppsats där jag skrev om representationen av ansiktet och den kvinnliga kroppen i kontexten av en narcissistisk kultur utifrån unga kvinnors självpresentationer på sociala medier. Sedan fick jag även äran att föreläsa om min uppsats för blivande kandidatstudenter vilket var väldigt kul!
Apropå att våra MKV-‐kurser är fristående, och att man kan kombinera ihop en unik examen utifrån det mål man har med utbildningen, vilka övriga kurser har du valt att läsa och varför?
- Utöver MKV har jag läst psykologi eftersom det är ett ämne som intresserar mig mycket och som jag tror är nyttigt i både arbetsmässiga och privata situationer. Därutöver har jag läst en kurs i Intermediala studier, en kurs som heter svenska – språklig inriktning eftersom jag tycker väldigt mycket om att skriva samt jöken (juridisk översiktskurs) av den anledningen att det är bra allmänbildning. På mitt utbyte läste jag även kurser så som social anthropology, global media, art samt gender studies. Däribland gender & feminism, gender & science, producing gender transnationally och music & gender – alla väldigt intressanta och lärorika kurser.
Isabell Liakos
Det är precis så fint som det ser ut!
Det där med utbytesstudier - så långt bort från Sverige - låter mycket spännande. Hur kom det sig att du hamnade i just Kalifornien?
- Jag visste att jag ville till ett land, utanför Europa, där det är varmt och som är engelskspråkigt. Då passade Kalifornien väldigt bra. Tidigare år när jag funderat på utbyte tänkte jag alltid att jag inte ville till Kalifornien på grund av att man måste vara borta två terminer och jag tyckte att en termin kändes lagom. Men, i och med att mitt utbyte nu var det sista jag gjorde på min utbildning, så ändrades min uppfattning och ett år kändes istället helt perfekt. Det kan nämligen ta ett tag att finna sig tillrätta på utbyte. Därför kan nog en termin ibland kännas för kort för att allt ska falla på plats. Utöver University of California sökte jag även Vancouver och University of British Columbia. Jag fick även detta utbyte och jag skulle ljuga om jag sa att det inte var klimatet, atmosfären och närheten till så mycket roliga städer och äventyr som gjorde att jag då valde Kalifornien. Plus det faktum att University of California är ett mycket bra och högt rankat universitet.
Hur länge hade du pluggat innan din utbytestermin?
- Innan mitt utbyte hade jag pluggat ca 3,5 år. Med andra ord gick jag en lite annan väg än majoriteten ofta går i och med att jag åkte på utbyte så pass sent. Jag hade inställningen att det var ”för sent” att söka utbyte eftersom jag hade pluggat så länge men insåg att det aldrig är för sent och att man verkligen bör passa på att åka på utbyte när man har chansen.
Hur gick du tillväga för att få komma iväg?
- Jag gick in på LUs, institutionen och fakultetens hemsidor och läste all information som gick att få och följde alla anvisningar om hur man skulle gå tillväga. Sedan pratade jag även mycket med studievägledare för att få svar på fler frågor. Därefter började jag skriva mitt "Statement of Purpose" som jag filade på fram och tillbaka.
Vilka är dina viktigaste erfarenheter från din utbytestermin?
- Oj var ska jag börja. Mina viktigaste erfarenheter är nog delvis att anpassa sig till en ny och annorlunda kultur. Hur klyschigt det än må låta lär man sig mycket om sig själv och hur man fungerar i diverse situationer, samtidigt som det sociala sätts på prov i och med att man måste anstränga sig för att knyta kontakter och träffa nya vänner. Sedan får man också erfarenhet av att studera inom ett annat universitetssystem när det kommer till ämnen, föreläsningar och tentor. Man får alltså både akademiska och personliga erfarenheter med allt det som hör till att uppleva en ny plats och nya människor.
Vad är ditt bästa tips till framtida utbytesstudenter?
- Mitt tips är först och främst till de som funderar på att söka utbyte: orka och se till att söka! Sök sök sök! Jag kan ärligt säga att tidigare år har jag nog undvikit att söka just på grund av att jag har tyckt att det verkat vara så krångligt och krävande. Visst är det krävande, och aningen krångligt (speciellt när det gäller ansökan till USA, ibland blev jag galen på allt man var tvungen att ordna), men det är SÅ värt det i slutändan! Det väntar en otroligt stor belöning för den möda man lägger ner. Sedan ska man också veta att det ser krångligt ut men när man väl gjort sin ansökan inser man att det inte var särskilt avancerat. Ett annat tips är att lägga ned mycket ansträngning på just "Statement of Purpose" – det väger tungt och har du ett riktigt bra sådant är det stor chans att det väger tyngre än betyg. Det är bra att veta att man inte måste ha toppbetyg för att kunna få utbyte.
Vad är ditt bästa tips till framtida MKV-studenter?
- Under min studietid var det många i min omgivning som uttryckte ”vad flummigt” och ”jaha, vad slappt!” när man berättade att man läste MKV. Jag blev alltid irriterad på detta men tror att det hänger samman med att det är ett så teoretiskt ämne, vilket känns främmande för många. Det är tyvärr vanligt att folk tror att MKV är ett ”enkelt” ämne som de t.ex. kan läsa som sina valbara
poäng och ha en ”slapp” termin, men de har väldigt fel. Ett råd till framtida MKV-studenter är därför att inte förvänta sig att de ska slippa plugga utan att de ska vara medvetna om att MKV är ett krävande ämne precis som andra ämnen, och många gånger ännu mer krävande. Till skillnad från mer konkreta, icke-hermeneutiska ämnen, som exempelvis ekonomi och ingenjörsutbildningar kräver MKV en annan slags analytisk tolkningsförmåga eftersom det sällan finns ett ”rätt eller fel”-svar som inom många andra ämnen.
Sedan vill jag också betona och tipsa om just det här med utbyte, att söka och då kanske framför allt att söka till University of California. Jag tror att många tror att de inte ska ha lika stor chans att få utbyte (och kanske framför allt UC) för att MKV i Lund inte är ett program utan ges som fristående, och så är det absolut inte.
Ytterligare ett tips är att läsa både grund-, fortsättnings- och kandidatkursen eftersom ämnet ”växer på en” ju längre man läser och desto mer man fördjupar sig. Som många grundkurser rör de endast vid ytan och ofta är det först vid fördjupningen som man märker hur utvecklande och givande ämnet är.
Slutligen ett tips, som kanske snarare berör studenter i allmänhet, är att inte stressa med studierna och studietiden. Med det menar jag att man inte måste läsa exakt till en kandidatexamen och sedan vara klar. Jag tror på att utforska fler än ett ämne för att kunna hitta rätt och jag tror även att det är berikande på många plan, såväl akademiskt som personligt, att korsa gränserna mellan de olika disciplinerna.
Du är nu ute på praktik hos Rädda barnen. En organisation som jag antar har extremt mycket att göra nu under den, så kallade, flyktingkrisen. Hur trivs du där?
- Jag trivs otroligt bra! Jag gör praktik inom kommunikation på huvudkontoret i Stockholm. Även om Rädda Barnen är en mycket stor organisation knyter man snabbt kontakter till sina kollegor och lär sig att förstå strukturen. Alla är väldigt välkomnande och det är avslappnad med ändå professionell stämning.
Vad har du för arbetsuppgifter?
- Det handlar om allt ifrån att publicera kalenderhändelser (t.ex. gällande någon utbildning, föreläsning etc.), mindre nyheter, skriva och skicka ut nyhetsmejl till att diskutera genom vilka kommunikationskanaler budskap ska gå fram samt sammanställa pressklipp inför konferenser. I och med den rådande flyktingsituationen, som du nämnde, har dock läget varit aningen speciellt vilket såklart påverkar arbetssätten. Rädda Barnen jobbar i vanliga fall kanske framförallt opinionsbildande men har i denna situation även gått in med mer praktiskt hjälparbete. Stadsmissionen har tillsammans med Rädda Barnen och Röda Korset öppnat ett transitboende, för barnfamiljer på flykt, där vi på Rädda Barnen ansvarar för barnen och barnvänliga platser. Jag har de senaste dagarna ansvarat för att kommunicera till alla de volontärer som vill ställa upp och hjälpa till och har även själv varit på boendet och tagit hand om barnen. En mycket berörande och givande upplevelse.
Är det svårt att gå från teori till praktik?
- Jag skulle nog snarare kalla det annorlunda än svårt. Många jobb handlar ju mer om praktik än teori och det finns för- och nackdelar med båda. Det är intressant att få jobba praktiskt, och se andra typer av resultat av det jobb man utför och det är bra med omväxling, samtidigt som jag även kan sakna det teoretiska. Så som att ta del av intressant kurslitteratur där man får reflektera och analysera och där man får vidare förståelse för samhället på ett annat plan.
Så hur ser du på framtiden, känns det som att du valt rätt väg?
- Vad det gäller studievalen har jag, framför allt på senare år, insett att jag verkligen har valt rätt och det känns väldigt bra. Praktiken på Rädda Barnen ser jag som ett första steg i utforskandet av vad man kan utveckla sin utbildning inom MKV till, i och med att utbildningen är så bred. Jag kan absolut se mig själv arbeta inom en sådan eller liknande organisation framöver, samtidigt som jag också är nyfiken på att utforska nya områden. Sedan har jag tankar på att eventuellt läsa en Master inom MKV. Både kandidatkursen/uppsatsen och mina studier vid UC Irvine har skapat ett större sug för detta. Det känns som att allt fler väljer att läsa MKV och en master hade varit ett bra, konkurrenskraftigt, komplement till kandidaten. Därutöver hade det även varit en chans att fördjupa mina kunskaper. I ett framtida yrke hoppas jag kunna kombinera mina skrivar- och analytiska förmågor. Dessa har medie- och kommunikationsvetenskapen utan tvekan bidragit mycket till att jag utvecklat. Här kan ni läsa Isabells kandidatuppsats:A reflection of perfection?
- Jag visste att jag ville till ett land, utanför Europa, där det är varmt och som är engelskspråkigt. Då passade Kalifornien väldigt bra. Tidigare år när jag funderat på utbyte tänkte jag alltid att jag inte ville till Kalifornien på grund av att man måste vara borta två terminer och jag tyckte att en termin kändes lagom. Men, i och med att mitt utbyte nu var det sista jag gjorde på min utbildning, så ändrades min uppfattning och ett år kändes istället helt perfekt. Det kan nämligen ta ett tag att finna sig tillrätta på utbyte. Därför kan nog en termin ibland kännas för kort för att allt ska falla på plats. Utöver University of California sökte jag även Vancouver och University of British Columbia. Jag fick även detta utbyte och jag skulle ljuga om jag sa att det inte var klimatet, atmosfären och närheten till så mycket roliga städer och äventyr som gjorde att jag då valde Kalifornien. Plus det faktum att University of California är ett mycket bra och högt rankat universitet.
Hur länge hade du pluggat innan din utbytestermin?
- Innan mitt utbyte hade jag pluggat ca 3,5 år. Med andra ord gick jag en lite annan väg än majoriteten ofta går i och med att jag åkte på utbyte så pass sent. Jag hade inställningen att det var ”för sent” att söka utbyte eftersom jag hade pluggat så länge men insåg att det aldrig är för sent och att man verkligen bör passa på att åka på utbyte när man har chansen.
Hur gick du tillväga för att få komma iväg?
- Jag gick in på LUs, institutionen och fakultetens hemsidor och läste all information som gick att få och följde alla anvisningar om hur man skulle gå tillväga. Sedan pratade jag även mycket med studievägledare för att få svar på fler frågor. Därefter började jag skriva mitt "Statement of Purpose" som jag filade på fram och tillbaka.
Vilka är dina viktigaste erfarenheter från din utbytestermin?
- Oj var ska jag börja. Mina viktigaste erfarenheter är nog delvis att anpassa sig till en ny och annorlunda kultur. Hur klyschigt det än må låta lär man sig mycket om sig själv och hur man fungerar i diverse situationer, samtidigt som det sociala sätts på prov i och med att man måste anstränga sig för att knyta kontakter och träffa nya vänner. Sedan får man också erfarenhet av att studera inom ett annat universitetssystem när det kommer till ämnen, föreläsningar och tentor. Man får alltså både akademiska och personliga erfarenheter med allt det som hör till att uppleva en ny plats och nya människor.
Vad är ditt bästa tips till framtida utbytesstudenter?
- Mitt tips är först och främst till de som funderar på att söka utbyte: orka och se till att söka! Sök sök sök! Jag kan ärligt säga att tidigare år har jag nog undvikit att söka just på grund av att jag har tyckt att det verkat vara så krångligt och krävande. Visst är det krävande, och aningen krångligt (speciellt när det gäller ansökan till USA, ibland blev jag galen på allt man var tvungen att ordna), men det är SÅ värt det i slutändan! Det väntar en otroligt stor belöning för den möda man lägger ner. Sedan ska man också veta att det ser krångligt ut men när man väl gjort sin ansökan inser man att det inte var särskilt avancerat. Ett annat tips är att lägga ned mycket ansträngning på just "Statement of Purpose" – det väger tungt och har du ett riktigt bra sådant är det stor chans att det väger tyngre än betyg. Det är bra att veta att man inte måste ha toppbetyg för att kunna få utbyte.
Vad är ditt bästa tips till framtida MKV-studenter?
- Under min studietid var det många i min omgivning som uttryckte ”vad flummigt” och ”jaha, vad slappt!” när man berättade att man läste MKV. Jag blev alltid irriterad på detta men tror att det hänger samman med att det är ett så teoretiskt ämne, vilket känns främmande för många. Det är tyvärr vanligt att folk tror att MKV är ett ”enkelt” ämne som de t.ex. kan läsa som sina valbara
poäng och ha en ”slapp” termin, men de har väldigt fel. Ett råd till framtida MKV-studenter är därför att inte förvänta sig att de ska slippa plugga utan att de ska vara medvetna om att MKV är ett krävande ämne precis som andra ämnen, och många gånger ännu mer krävande. Till skillnad från mer konkreta, icke-hermeneutiska ämnen, som exempelvis ekonomi och ingenjörsutbildningar kräver MKV en annan slags analytisk tolkningsförmåga eftersom det sällan finns ett ”rätt eller fel”-svar som inom många andra ämnen.
Sedan vill jag också betona och tipsa om just det här med utbyte, att söka och då kanske framför allt att söka till University of California. Jag tror att många tror att de inte ska ha lika stor chans att få utbyte (och kanske framför allt UC) för att MKV i Lund inte är ett program utan ges som fristående, och så är det absolut inte.
Ytterligare ett tips är att läsa både grund-, fortsättnings- och kandidatkursen eftersom ämnet ”växer på en” ju längre man läser och desto mer man fördjupar sig. Som många grundkurser rör de endast vid ytan och ofta är det först vid fördjupningen som man märker hur utvecklande och givande ämnet är.
Slutligen ett tips, som kanske snarare berör studenter i allmänhet, är att inte stressa med studierna och studietiden. Med det menar jag att man inte måste läsa exakt till en kandidatexamen och sedan vara klar. Jag tror på att utforska fler än ett ämne för att kunna hitta rätt och jag tror även att det är berikande på många plan, såväl akademiskt som personligt, att korsa gränserna mellan de olika disciplinerna.
Du är nu ute på praktik hos Rädda barnen. En organisation som jag antar har extremt mycket att göra nu under den, så kallade, flyktingkrisen. Hur trivs du där?
- Jag trivs otroligt bra! Jag gör praktik inom kommunikation på huvudkontoret i Stockholm. Även om Rädda Barnen är en mycket stor organisation knyter man snabbt kontakter till sina kollegor och lär sig att förstå strukturen. Alla är väldigt välkomnande och det är avslappnad med ändå professionell stämning.
Vad har du för arbetsuppgifter?
- Det handlar om allt ifrån att publicera kalenderhändelser (t.ex. gällande någon utbildning, föreläsning etc.), mindre nyheter, skriva och skicka ut nyhetsmejl till att diskutera genom vilka kommunikationskanaler budskap ska gå fram samt sammanställa pressklipp inför konferenser. I och med den rådande flyktingsituationen, som du nämnde, har dock läget varit aningen speciellt vilket såklart påverkar arbetssätten. Rädda Barnen jobbar i vanliga fall kanske framförallt opinionsbildande men har i denna situation även gått in med mer praktiskt hjälparbete. Stadsmissionen har tillsammans med Rädda Barnen och Röda Korset öppnat ett transitboende, för barnfamiljer på flykt, där vi på Rädda Barnen ansvarar för barnen och barnvänliga platser. Jag har de senaste dagarna ansvarat för att kommunicera till alla de volontärer som vill ställa upp och hjälpa till och har även själv varit på boendet och tagit hand om barnen. En mycket berörande och givande upplevelse.
Är det svårt att gå från teori till praktik?
- Jag skulle nog snarare kalla det annorlunda än svårt. Många jobb handlar ju mer om praktik än teori och det finns för- och nackdelar med båda. Det är intressant att få jobba praktiskt, och se andra typer av resultat av det jobb man utför och det är bra med omväxling, samtidigt som jag även kan sakna det teoretiska. Så som att ta del av intressant kurslitteratur där man får reflektera och analysera och där man får vidare förståelse för samhället på ett annat plan.
Så hur ser du på framtiden, känns det som att du valt rätt väg?
- Vad det gäller studievalen har jag, framför allt på senare år, insett att jag verkligen har valt rätt och det känns väldigt bra. Praktiken på Rädda Barnen ser jag som ett första steg i utforskandet av vad man kan utveckla sin utbildning inom MKV till, i och med att utbildningen är så bred. Jag kan absolut se mig själv arbeta inom en sådan eller liknande organisation framöver, samtidigt som jag också är nyfiken på att utforska nya områden. Sedan har jag tankar på att eventuellt läsa en Master inom MKV. Både kandidatkursen/uppsatsen och mina studier vid UC Irvine har skapat ett större sug för detta. Det känns som att allt fler väljer att läsa MKV och en master hade varit ett bra, konkurrenskraftigt, komplement till kandidaten. Därutöver hade det även varit en chans att fördjupa mina kunskaper. I ett framtida yrke hoppas jag kunna kombinera mina skrivar- och analytiska förmågor. Dessa har medie- och kommunikationsvetenskapen utan tvekan bidragit mycket till att jag utvecklat. Här kan ni läsa Isabells kandidatuppsats:
A reflection of perfection?
Narcissistiska självpresentationer på Instagram
