Johan Holmberg

Varför har du valt att läsa mediehistoria?
Jag valde mediehistoria, därför att jag ville veta mer om hur våra medier utvecklats och vad som har lett fram till våra nuvarande medier. Det är till exempel intressant att lära sig om hur ett gammalt medium som tidningen lyckats överleva så länge som den gjort och kanske fundera över hur det kommer se ut i framtiden.
Vad tycker du är det bästa med utbildningen?
Delkurserna i mediehistoria har haft ett bra upplägg med varierande övningar. Ingen delkurs har varit den andra lik. Ett moment jag uppskattade mycket var bloggandet, vilket både var nytt och roligt för mig. Lärarna har också varit bra och atmosfären var avslappnad och inkluderande. Jag gillar också att vi studenter fick mycket tid till att aktivera oss under utbildningen, så att det inte bara är en lärare som står och pratar från katedern.
Våra kurser i mediehistoria är fristående och man kan kombinera ihop en unik examen utifrån det mål man har med utbildningen. Vilka övriga kurser har du läst eller planer på att läsa?
Det förflutna intresserar mig mycket, så jag har tidigare läst grund och fortsättningskurs i historia här i Lund. Historia är ett sådant brett ämne, vilket gör att många andra ämnen flyter in i det. Jag intresserar mig för många humanioraämnen, så det lär bli en fortsättning i den banan. Troligtvis lutar det åt något språk, som tyska, italienska eller franska. Mest för att det är roliga språk och för att repetition alltid är bra. Det finns mycket att välja på.
Vi vet att en del studenter, i början, kan uppleva det som lite diffust vad det egentligen innebär att läsa ett teoretiskt huvudämne. Till skillnad mot t.ex. en yrkesutbildning så kan ju målet med utbildningen se väldigt olika ut från person till person. Var mediehistoria som du trodde att det skulle vara?
Självklart är det en hel del teori när man läser på den här nivån, men jag blev positivt överraskad när jag fick reda på att vi under en av delkurserna fick vara nere i universitetsbibliotekets arkiv och verkligen titta i medierna vi läste om. Jag hade varit nere i UB:s källare förr när jag läste historia och tyckte det var kul att få vara där nere igen. Det hade jag inte räknat med att vi fick göra något sådant på grundnivå. Förutom att vara nere i arkivet, fick jag mig ett annat perspektiv på vad som räknas som medier, det vill säga att det inte bara är det vi traditionellt menar med tidningar, radio och teve. Från början trodde jag det mesta skulle kretsa kring de medierna, men det var bara kul att man fick tänka om kring vad som räknas som medium och vidga sina uppfattningar om begreppet.
Kommer du ihåg hur det var att börja studera på universitetet, om du jämför med att plugga på gymnasiet?
Att studera på universitet skiljer sig naturligtvis från gymnasiet på många sätt. Inte bara när det gäller studier, utan också det sociala livet. På gymnasiet är man i skolan fem dagar i veckan och har lärarledda lektioner varje dag, vilket kan innebära att man inte behöver lika mycket självstudier. På universitetet varierar antalet föreläsningar från kurs till kurs, vilket gör att man måste ha en starkare självdisciplin och läsa mycket vid sidan av föreläsningarna. Det sociala livet skiljer sig också åt. På gymnasiet är man kanske mer mån om sin ålder och att man vill umgås med jämnåriga, på universitet existerar inga åldersbarriärer. Det finns också massvis med olika föreningar man kan engagera sig i och nationerna är jättebra ställen att umgås på. Vad skulle du vilja arbeta med i framtiden? Att sia om framtiden är svårt men också väldigt viktigt. Jag har många idéer om vad jag skulle vilja bli. Jag gillar att skriva och berätta, men också vara nere i arkiven och bläddra i gamla tidningar från förr. En annan tanke är att kanske bli lärare, då jag fått höra att jag kan mycket och lär ut bra. Att jobba på museum eller vara guide är också något jag har i tankarna, men vi får se hur det blir i framtiden. Jag tror den är ljus i alla fall.