lu.se

Retorik

Forskning

Forskning i ämnet retorik har bedrivits sedan antiken. Retoriken som ämne föddes på 400-talet f.Kr. – och det är ingen slump att retorik och demokrati uppstod samtidigt. När det inte längre var diktaturens nakna tvång som bestämde valet av gemensamma handlingsalternativ utan man var tvungen att söka vinna ett folkflertal för ett specifikt alternativ – då uppstod ett behov av att lära sig att tala och skriva övertygande. Den tidens lärare hade inga kursplaner eller manualer att tillgå. De tittade sig helt enkelt omkring och såg att vissa var skickligare än andra i konsten att övertyga, och skrev ner vad de gjorde. När vi så började få förklaringar till varför vissa språkval fungerade bättre än andra hade vi fröet till retorik som forskningsämne.

Grunden för retorikforskningen är hur vi väljer att kommunicera, något som vi alla gör varje dag. En annan utgångspunkt är hur retorik som vetenskapligt kan ämne hjälpa oss analysera, förstå och bättre välja kommunikativa uttryck i en mängd olika kommunikationssituationer:

  • Olika typer av kriskommunikation, allt från svininfluensa eller muhammedkarikatyrer till mer personliga krissituationer
  • Sambandet retorik-demokrati utifrån olika infallsvinklar och konkreta omständigheter sambandet retorik-etik
  • Medieretorik, hur olika språkval påverkar vår verklighetsuppfattning, stilfigurernas betydelse i modern vetenskap etc.

Retorikforskning vid Lunds universitet

I Sverige finns det idag tre lärosäten med professorer och tre forskarutbildningar i retorik. De olika lärosätena har lite olika forskningsinriktningar. Här vid Lunds universitet sysslar huvuddelen av forskningen med olika aspekter av sambandet retorik-didaktik, retorik som undervisningskonst. Det sambandet är förstås mycket brett. Inte bara i alla undervisningssituationer, i skola, yrkes- eller privatliv, utan i snart sagt alla kommunikationssituationer kan retorikdidaktiska aspekter fördjupa vår förståelse för kommunikationens villkor och utfall. Exempelvis, hur anpassar sig reklammakare i olika sociala medier till föreställningen om mottagarnas moraliska ståndpunkter? Hur kan en sådan analys förbättra våra möjligheter att förhålla oss konstruktivt till dessa påverkansförsök, och hur kan denna analys förbättra möjligheterna att kommunicera konstruktivt?

Kontaktinformation

Professor
Anders Sigrell
Tel: 046-222 84 77
E-post: Anders.Sigrellkom.luse


Forskarutbildningskurs

Rhetoric, Democracy and Participation (PDF 45 kB)

The course focuses on the possible and actual roles of rhetoric in present-day liberal democracies from the perspective of civic participation in politics.