Vi måste ha en etisk diskussion kring hur människor behandlar andra djur

Publicerad den 23 oktober 2015

– Det är ett tydligt både politiskt och normativt beslut i vårt samhälle att vi ska ha de här produkterna, den här typen av jordbruk och det här förhållningssättet till andra djur. Och redan som barn grundläggs våra matvanor och vi socialiseras in i att konsumera på ett visst sätt, säger Tobias Linné, doktor i sociologi och forskare i kritiska djurstudier på KOM, vid Lunds universitet.

Det finns en samsyn i vårt samhälle att skolan ska vara en kommersiell frizon där reklam eller varumärken inte ska exponeras. Trots det pryder mejeriföretagens loggor många mjölkmaskiner i skolmatsalarna runt om i landet. Mjölken är även en del i alla barns rätt till en kostnadsfri skolmåltid. Den fria skolmåltiden, som i dag ingår i skollagen, har utvecklats från det som från början hette ”Den fria skolmjölken”. Inom EU finns ”Skolmjölksstödet” och årligen betalar EU via Jordbruksverket ut drygt 70 miljoner kronor i stöd till svenska skolor för att främja mjölkkonsumtionen. Och likt andra vinstdrivande branscher och företag tar mejeriföretagen fram läromedel som lärare kan använda under sina lektioner.

– Både skolmaterial och de öppna gårdsbesöken som elever bjuds in till framställs som lärande. Det är problematiskt när företag själva får beskriva sin verklighetsbild. Jag tycker att man kan ställa sig frågan vad det är vi lär oss egentligen. Redan som barn lär vi oss att betrakta djur och natur som resurser. Det barnen lär sig är hur vi människor utnyttjar djur och den grundläggande ideologin låser fast oss i den här typen av produktion och förhållningssätt till andra djur, säger Tobias Linné.

När det gäller subventionering av just komjölk ser Tobias Linné ingen anledning till att mjölkindustrin ska ha en särställningen i vårt samhälle i dag.

– Jag anser att det går att argumentera för att växtmjölken har mindre miljöpåverkan och är lika bra ur näringssynpunkt. Sedan tror jag på ett samhälle där vi inte ska utnyttja djur så det argumentet är det främsta för mig. Men om vi ställer olika argument mot varandra- varför ska vi subventionera det ena och inte det andra? Jag kan inte se någon anledning till att fortsätta så.

För Tobias Linné är den etiska diskussionen kring hur människor behandlar andra djur den viktigaste.

– Exempelvis mjölk kan diskuteras ur klimat- och hälsoperspektiv och där kan argumenten ställas mot varandra. Men när det gäller den etiska diskussionen och djurperspektivet så går det inte att argumentera emot det som jag ser det. Vi lever i en värld där vi inte värdesätter andra djur annat än som resurser för oss människor att använda och där mänskliga behov och perspektiv alltid står i centrum vilket jag anser är grundproblematiken.

Läs hela artikeln, <link http: www.landetsfria.se artikel>Mjölkindustrin – inte vilken bransch, som helst i Landets Fria