Retorik

I Norden har egentlig retorikforskning aktivt bedrivits under ett kvartssekel. Retorikämnet alltså både gammalt och ungt. Som vetenskaplig disciplin befinner sig ämnet fortfarande i en formativ fas. Antalet studenter och den vetenskapliga produktionen ökar stadigt. Tidskriften Rhetorica Scandinavica lanserades 1997 och är tillsammans med NKRF, den nordiska retorikkonferensen, samlingspunkt för skandinavisk retorikforskning. Nordisk retorikkforening grundades 2021 och planeras bli en samlande kraft för retorikverksamheten i Norden, exempelvis för information och initiativ gällande seminarier och konferenser.

I Sverige erbjuds forskarutbildning i retorik i Lund, Uppsala och Örebro. Antalet retorikdoktorander är ungefär ett halvdussin. Antalet färdigställda doktorsavhandlingar uppgår för närvarande till ett drygt dussin. Retorikforskningen är övervägande kvalitativ forskning, i huvudsak baserad på efterkrigstida teoribildning, ofta med antikens breda retorikarv som klangbotten. Metodfältet är brett och inkluderar allt från argumentation, propaganda och topiker till visuell retorik, genre och stil.

Retorikforskningen skiljer sig från andra kommunikationsämnen främst genom fokus på det interpersonella. Även när vi forskar i politisk retorik, reklam eller socialmedial kommunikation ligger fokus på vilka medel avsändaren använder för att åstadkomma en viss önskad effekt hos mottagaren. Där strategisk kommunikation, vårt systerämne i Lund, oftast använder organisationen som inramning, fokuserar vi oftast på individ eller grupp utifrån tilltalet mellan avsändare och mottagare. Där vårt broderämne, medie- och kommunikationsvetenskap, oftast fokuserar på mediet, är vi mera intresserade av budskapets syfte, påverkan och kvalitet.

Retorikämnet har en djup historisk ådra. Såväl de konstituerande definitionerna för retorik som centrala begrepp hämtas ofta från Aristoteles och Quintilianus. I Retoriken beskriver Aristoteles retoriken ur ett analytiskt perspektiv. Efter en lång tid av glömska har detta verk åter lyfts fram, nyöversatts, och inspirerat till nya insikter. Ett annan nyvärdering gäller sofisterna samt antika retorikers syn på bildning. Bruket av de stora klassikerna bottnar i uppfattningen att flera grundläggande drag i retorik är tidlösa. En betydande del av retorikforskningen i Sverige analyserar historiska texter eller tillämpar antika teorier.

Retorikforskningen har en etisk och samhällelig utgångspunkt och erbjuder kritiska genomlysningar av sådan kommunikation som är avsedd att påverka. Undersökningsområdena är breda och här gäller framför allt samtida metoder. Som exempel kan nämnas kris- och kampanjkommunikation, analyser av ideologisk, religiös och politisk påverkanskommunikation, samt kommunikationsutmaningar inom utbildning, klimatfrågor och i historiska konflikter. För de flesta retoriker är det naturligt att kombinera olika metoder, gamla såväl som nya.

Följande texter tjänar som exempel på den typ av forskning som bedrivs inom retoriken i Lund.

• Eriksson, Anders. ”Apocalyptic Argumentation. Trump and ISIS.” Journal of Argumentation in Context 12 (2023): 116–34.
• Hietanen, Mika. ”The Sweden Democrats and the Twitterstorm of the Decade – From Social Media to Riot through a Rhetorical Vision.” Res Rhetorica 10, no. 4 (2023), 28–57.
• Sigrell, Anders. ”Att tala är silver att tiga är guld. Om Lennart och lyssnandet”. I Är man två har man alltid en publik. Festskrift till Lennart Hellspong, 35–44. Red. Lisa Källström och Anders Sigrell. Studia Rhetorica Lundensia 7. Lund: Institutionen för kommunikation och medier, Lunds universitet, 2022.
• Lämsä, Joni Wallin. ”I stället för en annan. Minnesplatser och vittnesretorik i Göran Rosenbergs Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz”. Samlaren 143 (2023): 83–103.