Ludvig Samuelsson

”Det finns ingen situation där du inte har nytta av att kunna uttrycka dig”
Malmöfödde Ludvig Samuelsson är en kille som gillar att snacka. Så egentligen är det inte så konstigt att han valt att ta en kandidatexamen i retorik, eller att han sedan ett par år tillbaka försörjer sig som ståuppkomiker.– För mig har ståuppen och retoriken följts åt sedan gymnasiet. Efter studenten började jag jobba som ståuppkomiker, och bestämde mig för att läsa retorik i Lund. Ludde tycker att han har nytta av att ha läst retorik både när han skriver nytt material och när han står på scen.
– Retoriken har gett en stor verktygslåda till hur man producerar text, både i förberedelsefasen och framför publik. Sen finns det likheter mellan ståuppkomiken och retoriken – båda är till exempel ute efter en effekt av talad kommunikation. Medan retoriken vill övertyga, vill ståuppen väcka till skratt. – Som komiker har man två arbetsuppgifter; ett, att bevisa att man är rolig, och två, att vara det! Det handlar mycket om tajming. Och ibland skrattar publiken när jag inte tror att de ska göra det. Vad är det som gör en ståuppkomiker rolig?
– Publiken vill ”studsa” på komikern, det vill säga se att skämten liksom har förankring i komikerns person. Sen är det där med igenkänning förstås en viktig faktor, så som komiker är det bra att samla på sig referenser. Om jag till exempel ska uppträda för ett gäng säkerhetsvakter så kan jag ju inte låtsas att jag är en av dem, men jag kan absolut få in en referens till en bevakningskamera i showen! Ståuppen är något levande, som till stor del sker i nuet. Jag tycker om att prata med publiken och väva in dem i materialet. Sen handlar det så klart också om att förbereda sig. Som komiker bunkrar man upp med skämtmaterial, man har liksom en stor säck med användbara prylar att dra fram. Det finns faktiskt en retorikterm för det – ”copia”! Och vad tycker du är roligt att skämta om?
– Jag tycker det är kul att skoja om mig själv. Och om saker som ligger mig varmt om hjärtat. Det där lät ju som att jag ligger mig själv varmt om hjärtat, men så kan det ju få vara. Det kan också bli roligt när jag inte förstår något eller blir misstänksam, ”undersökande humor” kan man kanske kalla det.
Vad har du valt att kombinera retoriken med?
– Jag har läst musikvetenskap och litteraturvetenskap, mycket för att få verktyg för textanalys. Det svenska språket fascinerar mig. Så småningom kan jag tänka mig att göra en master i retorik. Har dock inte något skrivet i sten – jag är här och nu och går på det som känns kul för stunden. Vad är ditt bästa tips till den som funderar på att läsa retorik?
– Gör det! Retoriken ger stöd till både den som gillar och den som inte gillar att tala. Retoriken hjälper dig att hitta ditt språk, att uttrycka din åsikt. Och det finns ingen situation där du inte har nytta av att kunna uttrycka dig.