Forskningsprojekt: Ryktesminering

Projektet består av flera delar som hänger samman i projektets huvudsakliga fokus på vad man kallar "ryktesminering" (rumour mining på engelska). Dels innebär det att den teoretiska och empiriska blicken riktas mot spridningen av vaccinationsskeptiska rykten på internet, på forum som Flashback och Familjeliv, och dels innebär det ett särskilt fokus på metoder.

Projektets grunder

"Vi kommer från olika håll, Mia-Marie kommer från etnologin, så hon är intresserad av rykten och skvaller, medan jag kommer från ett sociologiskt håll och sysslar med medborgarkulturbegreppet. Det var i föreningen av de här två begreppen, ryktesspridning och de svårkontrollerade informationsrörelserna på nätet, och vilka medborgarpolitiska aspekter det har, som projektet uppstod", säger Fredrik Miegel. På KOM finns flera forskare som ägnar sig åt medborgarkultur - eller "civic culture" som det oftare benämns, i enlighet med den på fältet mycket inflytelserike Peter Dahlgren, professor emeritus. Hans modell för studier av medborgarkultur, "the civic circuit" används i projektet, tillsammans med Kittas studier av vaccinationsrörelsen (se exempelvis 2012). Den huvudsakliga frågan gäller hur den vardagliga praktiken kring, erfarenheten av, och villkoren för rykten formats och omformats i den digitala eran, och vad sådana processer innebär för medborgerligt engagemang och deltagande.

Metodutvecklande: ryktesminering

Projektet har ett extra fokus på utveckling av metoder i relation till digital ryktesspridning. Här kommer professor Lars Borin och forskaren Jacobo Rouces Gonzalez från Göteborgs universitet in med sin expertis vad gäller språkteknologiska metoder. De kommer att samla in stora mängder data - så kallad big data - från diskussionsforum på internet. Projektets kvantitativa del har därmed två funktioner: dels metodutvecklande, inom fältet språkteknologi, och dels för att skapa en utgångspunkt för den kvalitativa delen av projektet. Den delen är etnografisk och djupgående, och kombinationen är tänkt att bidra med bättre forskningsmetoder för ryktesminering och forumforskning i allmänhet.

"En medborgarpolitisk handling"

Fredrik Miegel är också särskilt intresserad av den vetenskapsteoretiska sidan av projektet. Han nämner Nancy Tuana, som talar om "the epistemology of igorance", för här talar vi inte bara om forskarnas kunskapssteoretiska inriktning, men om och antivaccinationsrörelsen generellt. ”Att det finns intressen som ägnar sig åt att sprida den här typen av desinformation, och kampanjar för att folk inte ska gå och vaccinera sig själva eller sina barn, är ju på något sätt en medborgarpolitisk handling, det är ett sätt att mobilisera människor för nånting som de tror på, att bedriva nån slags politisk kampanj", säger han. Efter många år som forskare fokuserad på digital medborgarkultur intresserar han sig för vad som övertygar människor i den här kontexten. "Det är det som är det lite märkliga, för i nån mening har vi ju fäst en enorm tilltro till den demokratiserande potentialen som internet består i, att alla kan delta på mer jämlika villkor, att alla kommer ha tillgång till allt. Men faktum är att tillgången på desinformation och fabricerade samband blir ju också lika stor". Han fortsätter: "Frågan är vilka konsekvenser det har för det medborgarpolitiska samtalet, det vardagspolitiska samtalet. Uppenbarligen är det så att det leder till nån form av misstro mot det som i vid bemärkelse kallas för ’etablissemanget’, där forskning, vetenskap, politik och så vidare ingår".  Läs mer om projektet i LUCRIS inom kort.