Om oss

Agnes-Margrethe Bjorvand lektor vid Institutionen för nordiska och medievetenskaper, Universitetet i Agder (Norge) sedan 1997. Hon undervisar i barnlitteratur på lärarutbildningar och är en prisbelönt kommunikatör. Bjorvands forskningsfält är litterär kommunikation, bilderboksmediet och Astrid Lindgrens författarskap. Hon har skrivit en rad artiklar om Astrid Lindgrens bilderböcker, bland annat ”Peritexternas funktion i bilderboken Sunnanäng” (i Ehriander och White (red.), 2019). Bjorvand är också Astrid Lindgrens norska översättare och har översatt närmare trettio böcker om eller av Lindgren från svenska till norska.

Anita Wincencjusz-Patyna är konsthistoriker och kritiker, doktor i konstvetenskap, biträdande professor vid Eugeniusz Geppert Academy of Art and Design i Wrocław, chef för avdelningen för konstvetenskap och filosofi, författare till Stacja Ilustracja: Polska ilustracja książkowa 1950-1980, Odpowiedni dać rzeczy obraz: O genezie ilustracji książkowych och chefredaktör för Captains of Illustration: 100 Years of Children's Books from Poland (2019), medlem av polska sektionen av IBBY, jurymedlem i bokgrafiska tävlingar i Polen och utomlands. Hon är dessutom kurator i samband med konstutställningar.

Elina Drukers forskning är särskilt inriktad på barn- och ungdomslitteratur med tonvikt på illustrationshistoria och bilderboken. Hon har arbetat med relationer mellan barnlitteratur, modernism och avant-garde. Hon disputerade med avhandlingen Modernismens bilder. Den moderna bilderboken i Norden (2008) och är medredaktör för den prisbelönta Children’s Literature and the Avant-garde (2015). För närvarande arbetar hon med antologin Photography in Children’s Literature (kommande, 2023). Till hennes övriga forskningsområden hör frågor om mediehistoria, konsumtion och modernitet i barnlitteraturen. Sedan 2011 är Druker medlem i juryn för Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne.

Helene Ehriander är professor i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet. Hon disputerade vid Lunds universitet 2003 på en avhandling om Kai Söderhjelms författarskap och kom då även i kontakt med en omfattande brevväxling mellan författaren Kai Söderhjelm och hans förlagsredaktör/förläggare Astrid Lindgren. Ehriander har genom åren skrivit flera artiklar om Lindgrens brevväxling i egenskap av förlagsredaktör/förläggare med de författare hon ansvarade för under sina 25 år vid förlaget. Sammantaget ger dessa studier en intressant bild av efterkrigstidens barnlitterära fält.

Ines Soldwisch är lektor vid Heinrich Heine Universität Düsseldorf. Hittills har hon skrivit två monografier om det liberala partiets historia i DDR och Europaparlamentets historia, tre samlingsvolymer om Aachens regionala historia och historia och en serie essäer om ämnen som europeisk integration, DDRs historia och kulturhistoria. Hennes forskningsintressen är europeisk integration och DDR:s historia. Hennes senaste forskningsprojekt tillsammans med Lisa Källström rör utgivningen av Astrid Lindgrens Pippi Långstrump i DDR, dess publiceringsvillkoren i samband med DDR:s sociala, samhälleliga och politiska historia under 1970- och 1980-talen.

Lisa Källström, undervisar Retorik vid Institutionen för kommunikation och medier vid Lunds universitet. I sin doktorsexamen Pippi mellan världar (2020) reflekterar hon över blickens arbete när vi ser något. Att lägga märke till något, att titta närmare, att byta perspektiv och att ifrågasätta sin blick på tillvaron är något människor gör – och inte bara en fråga om att ta emot sensorisk data utan om att konstruera mening utifrån vad vi tror att vi vet om världen. Med omslagsbilder och skisser av Pippi som exempel understryker Källström den dynamiska mötesplatsen mellan bild och blick. Hennes senaste två projekt ”Putte och Pippi i världen” (med Petra Bäni Rigler) och ”Pippi bortom gränsen” (med Ines Soldwisch) beviljades forskningsmedel (från Ridderstad respektive Östersjöstiftelsen).

Malin Nauwerck (fil dr.) disputerade 2018 på den litteratursociologiska avhandlingen A World of Myths: World Literature and Storytelling in Canongate’s Myths series om översättning och marknadsföring av ett samtida transnationellt utgivningsprojekt som publicerades simultant i 40 länder. Sedan 2020 leder hon det tvärvetenskapliga forskningsprojektet Astrid Lindgren-koden: Astrid Lindgrens stenograferade originalmanuskript genom digital bildanalys, genetisk kritik, bok- och mediehistoriska perspektiv. Projektet som sammanför digitala metoder som HTR (handwritten text recognition) och citizen science genom crowdsourcing är den första studien om Astrid Lindgrens originalmanuskript. 

Petra Bäni Rigler är lektor vid lärarhögskolan (PH FHNW) där hon undervisar i (skandinavisk) barnlitteratur och dess didaktik. I sin doktorsexamen Bilderbuch-Lesebuch-Künstlerbuch. Elsa Beskows Ästhetik des Materiellen (2019) analyserar hon Beskows bilderböcker och läsböcker med deras materialitet i fokus. Därvid betonar hon barns läs- och skrivhandlingar som inte ska skiljas från boken som en artefakt. Hennes huvudsakliga forskningsintressen rör materialitet, läs/skrivande och kreativa processer, text-bild-relationer och barndomsstudier. I projektet tillsammans ”Putte och Pippi i världen” med Lisa Källström (beviljat forskningsanslag från Ridderstad) undersöker hon de förändringar som Putte i blåbärsskogen har genomgått i takt med att den har traderats.